Utflykt

Har varit på utflykter idag. Fotograferat vackra platser och vacker natur. Hälsat på mina föräldrar som är i Stockholmsområdet idag. Min mamma är lika glad och upplyftande som vanligt. Lyssnar inte, respekterar inte min åsikt. Tycker jag är knäpp. Sedan säger “Var är min fina hen?” (Hon sa genuset, men jag använder hen). Suckar ödmjukt och min styvfar tycker jag blivit så pessimistisk. Min mor menar att jag blivit ful och fet. Jag har inte blivit det, jag har varit det länge. Suckar. Jag har som sagt inte bott där på ett decennium, så det är ju inte varje dag vi ses direkt. Jag känner mig så uppmuntrad av att de ska vara ute på resa med barnet och husvagnen. Fy fan. De kör en Volvo XC60, sprillans ny och så en ny husvagn. Fan. Jag är fattig. Jag kommer aldrig ha råd med sån lyx. Inte för att jag efterfrågar det heller.

Jätteuppmuntrad. Suckar ödmjukt. Föredrar mitt syskon. Mina föräldrar skämmer bort ungen, så den kommer var odräglig vid hemkomst. Varje år, samma visa. Jag har gett shoppingförbud och min mor vägrar lyssna och kallar det knäppa åsikter när jag säger att de inte får köpa leksaker och kläder. Vårt barn har redan för mycket saker och kläder. Jag får ingen som helst respekt för att barnet är vårt och inte deras. Jag vill inte ha någon överklass-brat. Fan jag är superlåginkomsttagare. Hell yeah. Jag har fan inte tjänat många kronor i år alls, inkomsten är nästintill noll kronor. Det är faktiskt sant. Jag har haft studiebidrag och återbäring på skatten. Tog studielån lite grann den här terminen. Det är all min inkomst. Sen ser man typ semesterekipage värt 800 000kr… typ. Jag gissar. Jag vet inte vad en sån bil kostar, men jag vet vad husvagnen kostar. Du kan köpa en sommarstuga för dem pengarna i en mindre bruksort.

Jag vet inte hur jag och mitt lillasyskon blivit så sparsamma, ekologiska och miljövänner. För min mor är det sannerligen inte. Hon var fattig när hon var ensam med oss. Vi var per automatik miljövänliga i begagnatvärlden. Äsch mamma är ingen shoppoholic heller, men när det kommer till barnbarnet finns ingen rim och reson. Jag vill inte ha en bortskämd brat. Jag verkligen vill inte det… men barnet har allt utan att de köper en enda pryl.

Bortskämda brats lär sig inte uppskatta pengar. De shoppar sig genom livet och tror livet är en enda shoppingtur. Kanske lär dem sig ingenting om fattigdom. Jag vill att mitt barn ska förstå att det finns fattiga fattiga, inte låtsasfattiga som vi. Vi är fattiga, men inte “äkta” fattiga. Jag har gått igenom det i en annan artikel. Vi är låginkomsttagare. Jag är “nollinkomsttagade” just nu nästan. Okej har 1,5 månadslön. Kanske har jag jobbat 7 dagar i år. Låt säga 2 månadslöner i år. Jag är definitivt inte rik, som du förstår. Men huset har ju ökat i värde. Där finns miljonerna, men var skulle vi bo? I Stockholm? Ingenstans. Vårt område har inte ökat i värde som resten av Stockholmsområdena. På andra sidan stora vägen kostar radhusen 7 miljoner. Bara 3 miljoner mer… det ni. Jag har inte ens råd och köpa ett radhus nästgårds. Haha.

I Stockholm kommer jag aldrig ha råd att köpa ett eget hus. Jag har alltid drömt om ett helt eget hus, men här förblir det en utopi. Min partner har för dålig lön.

I min hemstad har jag råd att köpa ett hus om jag har ett bra betalt jobb.

Categories: Tags: , , ,