Är alla svenska elever försökskaniner?

När jag läste igenom en rapport från Vetenskapsrådet, där skolmognadstestet ingick, så började jag allvarligt fundera på om Sverige någonsin har upphört med rasbiologisk differentiering av barn? Med tanke på vilka projekt som sökt forskningsanslag så får jag ju helt klart magkänslan av att Sverige aldrig har det. Med tanke på hur vi dokumenterar allt. Vad har staten egentligen skrivit om våra barn? Vilken uppfattning har dem? Briefas lärare om detta när barn byter klass eller skola? Påverkar inte detta den nya klasslärarens uppfattning om barnet? Jag vet att sådana avrapporteringar kan resultera i en negativ eller positiv bild av barnet. Det är så viktigt vem som ger informationen. Det samma gäller referenser i yrkeslivet. Det är också så väldigt beroende av vem som säger och vem som tar emot. Även om referenten tycker den säger bra saker, så kan orden betyda andra saker för mottagaren. Jag tycker därför referenser och avrapporteringar är farliga. De kan stjälpa ett barns skolgång eller en yrkeskarriär för en vuxen. Ändå förlitar vi oss mer och mer på personliga referenser, avrapporteringar av både patienter och barn. Överallt förekommer denna avrapportering. Jag har jobbat inom vården och det är inte bara det fysiska som avrapporteras, utan även sociala bias. Jag tycker en som ska få vård ska få en värdig vård, det tror jag nog alla tycker. Men om jag då berättar att om en rapporterar negativt om en person så tenderar attityden mot personen bli mer negativ. Så om någon vill sabotera för någon, ge en “avrapportering”, så ska ni minsann se att ni inte kommer bli så vänligt mottagna längre. Vad är det för samhälle som vill rangordna in människor i fack? Jag är ganska trött på att människor bara inte får vara som de är. Visst kan vi forska och ta reda på saker, men frågan är då om människor får vara anonyma eller ej? Jag förstår att vi vill lära oss så mycket vi kan, men på bekostnad av vad? Ett förstört liv?

Jag menar det finns så mycket som människan inte begriper och jag blir så ledsen när jag läser om vad forskningen som skolmognadsprover osv. skulle ge. Jag undrar varför barn ska jämföras? Senare togs det bort och nu har de individuella samtal och nationella prov. Nationella proven har dock en annan inriktning nu, de ska mera vara riktvisande vid betygssättning.

Det intressanta är dock att den studien jag kom över sa att betyg egentligen inte var bra för barnen och att det var därför de ursprungligen gav betygen senare i livet. Men nu får vi betyg tidigare i livet, fastän forskning visat att det är dåligt.

Jag tycker det är konstigt att man tittar på hur “socioekonomiska” skillnader påverkar människors inlärning, men inte gör något åt dem. För nog ser vi socioekonomiska skillnader mellan skolor. Nog ser vi hur ojämlikt samhället är. Det intressanta är att man inte istället ser varje barn. Varje barn, oavsett intelligens, behöver en vuxen som ser den och har tid att ägna åt den varje lektion. Den som ligger före behöver uppmuntras och den som ligger efter likaså. Jag har sett brist på uppgifter till snabba barn och jag har sett brist på tid till barn som behöver mer motiverande insatser. Skolan är ju upp och ned. Nationella proven tar tid från lärarna.

Jag blir lite ledsen över att vi fortfarande vill dela in människor och inte se individer. Och med en historia om att “barnen inte sköter sig”, så finns risken “att barnen tas ifrån föräldrarna”. Så fungerar det ju mycket riktigt i Sverige. Men jag ser att man inte ser helheten. Man tittar inte på varför barnen kanske inte “sköter sig”. Det behöver inte bero på föräldrarna. Det kan bero på fysionomi och social skolmiljö.

Jag har gått i försökskaninklasser, där de provat experimentella skolformer, både i högstadiet och gymnasiet. Vi har används som några labråttor för resterande delen av befolkningen. Utan vårt medgivande bör tilläggas. Men det är i Sverige som det alltid varit, behovet av vi och dem. Skapar det integration, att behöva differentiera ut vi och dem? Knappast.

Vill du lära dig mer om vad vi i Sverige gjort? Läs rapporten (källa):

http://www.vr.se/download/18.6e3f84f912af3e345e78000720/2010_02.pdf

Vetenskapsrådet Forskning om bedömning – en kartläggning. 2:2010.